farangensi.blogg.se

Jag har alltid haft svårt att vara hemifrån och många som känner mig sedan skoltiden är förundrade över hur jag, den harigaste av alla harar, kunnat sätta ned några av mina mina bopålar i Thailand. Varför säger man så? Hur många bopålar har man egentligen?

När jag gick i skolan kunde jag alltså inte sova någon annanstans än hemma. Att sova över hos någon kompis var otänkbart. Jag började gråta när mamma och pappa tog med mig på bilsemester. Det blev riktigt läskigt redan när vi lämnade SL området dvs Stockholms län. En del av denna oförklarliga obehagskänsla finns kvar även idag. Varför då, undrar kanske du som läser? Jag vet inte.

En solig dag i juli bestämde jag mig i brist på annat att besöka de nya pendeltågsstationerna Arlanda, Knivsta och Uppsala genom att ta pendeltåget till Uppsala. Sedan förra vintern är det SL som kör hela vägen till Uppsala och du behöver en tilläggsbiljett eftersom passage av länsgränsen sker efter Arlanda. Jo nu blev det lite krångligt och obehagligt. Jag löste en tilläggsbiljett för Uppsala län för 60 kronor. Tack vare en generös stämpling av spärrvakten vid Upplands Väsby fick jag nästan 90 minuter i Uppsala innan jag var tvungen att borda tåget tillbaka mot AB län för att inte behöva betala ett nytt tillägg. Jag hann med en liten rundvandring i stan även om större delen av tiden gick till att utforska den nya stationsbyggnaden.

Mais dotter Jaruwan (smeknamn Fern uttalas Fön på svenska) kom till Sverige i maj. Det har på alla sätt varit lyckat och jag uppskattar henne mycket. Under sommaren har hon fått lära sig lite thaimassage i väntan på att SFI (Svenska För Invandrare) ska starta. För någon vecka sedan bad moster Jaruwan (smeknamn Wan uttalas som engelska One) henne att komma och hjälpa till i hennes butik. Fern skulle samtidigt få lära sig mer om hur man masserar.

Lite av fördelen att bo ihop med människor som kan massage är att jag tidvis får massage. Sedan Fern kom till Sverige har hon fått massera mig medan Mai suttit bredvid och instruerat henne. Mai är duktig men jag måste erkänna att moster Wan är en riktig naturbegåvning och efter tre dagar hos moster Wan märkte jag att Fern blivit riktigt duktig.

Jag berömde Fern och försökte samtidigt skoja till det genom att ta på mig min andningsmask. Jag gick in till Fern och Mai och flåsade "Åbi vann häs tåt jo well butt Fön ajm jår fader" som en travestering på Darth Vader ur Star Wars.

Med tanke på ansiktsuttrycken, ett lätt överseende leende, hos såväl dotter som hustru slog det mig att de inte begrep något alls. Ingen av de hade sett någon Star Wars film än mindre förstod de vem Obi Wan var.